Låsens historia
Att skydda sin egendom, att kunna låsa om sig, har varit med oss sedan vi blev bofasta. Den tekniska utvecklingen har stadigt gått framåt men samtidigt har många av de gamla låsen fortfarande en skönhet och funktion. Men när kom de olika låstyperna? Följ med på en genomgång av låsens historia.
I Sverige finns de äldsta spåren av lås från vendeltid, det vill säga för cirka 1500 år sedan. Låskonstruktioner har kunnat beläggas kring Helgö och senare Birka, på Gotland och Öland. I äldre arkeologiska rapporter kan man utläsa att flera av de äldsta låsen återfinns på kistor. Undertecknad hade förmånen att gräva fram en nyckel från 900-talet vid en arkeologisk undersökning i skånska Uppåkra där det fanns rester av en vikingatida större samlingsplats utanför Lund. Den vackert drakdekorerade delen att hålla i var oval och själva låset bestod av en femkantig metallplåt där det satt tre piggar. Redan tidigt hade människan behov att stänga om dig. Så snart människan hade förmåga att kunna tillverka hårdare metall som brons och järn kom också låsen. Under orostider under medeltiden med krig och rovtåg ökade också behovet att kunna låsa om sig och sin egendom. I takt med att smederna utvecklade sin hantverkskicklighet tillsammans med materialkvalitet ökade också låsens komplexitet.
Ytterdörrar
Klinklås
Den enklaste formen av lås är ett klinklås eller fallregellås som består av en regel som sitter mot ett anhåll som antingen lyfts för hand eller med en enkel nyckel/lyfthävert. Klinglåsen används från sen vikingatid på bredare enkla bräddörrar. Bräddörrarna bestod ofta av två till tre stående plankor som hölls ihop med tvärgående regler så kallade naror. Klinklås förekommer fortfarande på enklare lås och luckor.
Stocklås
Stocklåsen har ett yttre hölje av trä som har gett låset dess namn. Låset har förekommit från medeltid långt fram i historien, till 1800-tal i enklare miljöer. Stocken eller rotdelen delas och holkas ur och inuti sätts en skjutregelmekanism av järn. De äldsta låsen är vertikalt monterade och hade inga fjärdrar. Skjutregeln hade två klackar som nyckeln sköt fram och åter. Senare stocklås monterades gärna liggande och hade både fjädrar och förstärktes ofta med plåtband. Fortfarande ser man denna typen på stora kyrkportar och låset är när nog outslitligt.
Fällbomslås
Under sen medeltid kommer en ny typ av lås som har en fjäderbelastad spärr, så kallad fällbom. Utifrån lyfts fjäderspärren med en nyckel så att reglen kan skjutas åt sidan. På insidan finns ett särskilt handtag som används för att skjuta regeln åt sidan. De äldsta fällbomslåsen har ofta stora mått men avsmalning mot dörröppningen medan senare lås är mindre och mer rektangulära. Ibland ser man släktmärken på den sköld som sitter som mothåll för nyckeln. Fällbomslås tillverkades för hanfd långt in på 1800-talet och dess funktion finns i maskintillverkade lås som fortfarande finns i ekonomibyggnader.
Smällelås
Parallellt med fällbomslåsen från medeltid till 1800-tal utvecklas det självlåsande smällelåset som har fått sitt namn efter den smäll som låset avger när man stänger dörren och låsets fjäderbelastade och den så karaktäristiska snedfasade regeln slår till. Det fjäderbelastade låset öppnas med nyckel och återgår i låst läge om man inte belastar nyckeln. Med fällbomslås och smällelås så ökar komplexiteten.
Inbyggda låshus
Redan från renässansen börjar låshus tillverkas med mer förfinad teknik där låsens mekanik döljs av smidda och senare valsade plåtar. Speciellt i finare miljöer förekommer dessa låshus där vitsen var att man inte kunde komma åt och manipulera låset vare sig utifrån eller inifrån.
Innerdörrars lås
Kasthaken
Precis som klinklåset är kasthaken en gammal och enkel konstruktion att hålla dörrarna stängda. Kasthaken är enkelt ett beslag som sitter på dörren och har fästs i ena änden och lyfts över ett fast mothåll i dörrkarmen. Kasthakar förekommer från äldsta tid fram till idag och är ofta svåra att datera.
Skjutregeln
Ännu en enkel låskonstruktion var skjutreglar i antingen trä eller järn som enkelt kunde hanteras genom at skjutas fram och åter. Genom att borra ett avlångt hål kunde man även styra skjutreglen från andra sidan dörren.
Kammarlås
Kammarlåsen har funnits alltsedan 1700-talet och bestod från början av stora lås med smidda delar men låskistorna utvecklades eftersom och kammarlåsen blev allt midre med tiden. De äldsta kammarlåsen hade platt spetsovala vred och vissa kammarlås försågs med så kallade nattlås för att kunna låsa om sig inifrån. Även nyckelskylten var först spetsoval, för att senare bli oval.
Kammarlåsen fortsatte att utvecklas och under den andra halvan av 1800-talet började man maskintillverka mindre kammarlås med spolformat vred. De spolformade handtagen hade förekommit tidigare på finare dörrar där låsen var infällda i dörren. De numera mindre och smäckrare låsen hade spolformade handtagen och var ofta av järn.
Mot sekelskiftet 1900 kommer fyrkantiga kammarlås med handtag i mässing med litet låsvred intill. Enkla utanpåliggande garderobs- eller skåplås blir också vanliga runt sekelskiftet 1900 då den industriella tillverkningen växer sig stark.
Cylinderlås
Cylinderlåset, kallas även för patentlås och uppfanns av Linus Yale Sr (1797-1857) men förbättrades av sonen Linus Yale Jr som tog patent på låset 1865. Cylinderlås används i vårt land från början av 1880-talet men får sitt verkliga genomslag under 1900-talet början. Cylinderlåset bygger på att en nyckel skjuter på en rad med stift som är olika långa. När alla stift är i läge kan man vrida en kolv och låsa upp dörren. Cylinderlåset är vårt vanligaste lås idag.