Det här med faltak.
Det är något särskilt med vissa tak. Faltak innehar en särställning i mitt hjärta på grund av dess långa historia, och är kanske ett av de äldsta taktyperna vi har. Det finns belägg sedan lång tid och i många historiska sammanhang hittar man ofta dessa tak under yngre takbeläggningar. Faltak innebär att två lager brädor läggs omlott och förses med spår i brädorna som ser till att leda bort vatten och hålla huset torrt. Resultatet blir ett vackert tak som ger ett ålderdomligt utseende. Men hur fungerar ett faltak och vad ska man tänka på?
Historia
Faltakets historia går långt tillbaka i tiden, åtminstone till tidig medeltid. Så snart man kunde klyva eller såga stocken till brädor, utgjorde faltaket ett resurseffektivt sätt att konstruera ett tätt tak. Från 1700-tal och framåt förekommer faltak främst på enklare byggnader som uthus och bodar. Man satsade på det bästa takmaterialet till bostäderna, och då ser man främst tegeltak, eller spåntak. Men mycket berodde på vad man kunde få fram. Tegel var dyrt och spån krävde stor manuell insats, speciellt om man hade många hus.
Faltakets konstruktion
Taket är den del av byggnaden som kräver mest av sitt material så därför använde man det bästa virket dit. Därför sitter det rakvuxet, fett kärnfuru på taket. Det är alltså fråga om att använda det bästa virket som går, inte sällan ser man virke som är tungt och tätvuxet. Takbrädorna läggs i två lager, med över- och underbräda som läggs med överlapp. Tjockleken ska aldrig vara under 22 mm, då slår sig taket eller spricker. Om brädorna ska vara breda, mer än sex tum, måste tjockleken ökas. Brädorna kan både vara raksågade eller kilsågade, i så fall ska överfalan (överliggaren) då alltid ha bredaste änden mot nock, medan underbrädan då får sin bredaste del mot takfoten. Kärnsidan ska alltid sättas utåt så och läggs gärna med lätt kupning uppåt.
Spåren
Karaktäristiskt för faltaket är att brädorna förses med fåror vars funktion är att styra och avleda vatten. Spåren ska vara minst 10 mm från kanten och minst 10 mm breda. Ibland ser man även en mittfåra. Det finns speciella hålkärlsjärn som används för att tillverka spåren, men man kan även fräsa med moderna maskiner. Spåren ska utgöra ett skydd så att vatten inte letar sig in på undersidan av brädan kapillärt. Det finns minst två olika utföranden. På fastlandet vänder man spåren så att över- och underbrädans spår möts i överlappningens undersida. Men lösningen på Gotland är kanske den vackraste där spåren är synliga och läggs på utsidan på över- och underbräda. Spåret på underbrädan ska då sättas så att spåret hamnar precis centrerat under ytterkanten på överbrädan.
Tjärningen
Ett faltak kräver ständigt underhåll. Rätt underhållet klarar taket 30 år, men det kräver årlig tjärning. När taket är nytt så tjärar man kanterna noga och spikar gärna ihop brädorna medan tjäran ännu inte torkat för att brädorna ska bli täta mot varandra.
Man ska tjära taket varje år, gärna två gånger per år när taket är nytt. Man tjärar under torr och varm väderlek, och låter gärna värma upp tjäran för att underlätta strykningen. Taket ska vara torrt och rent från mossa och smuts. Man ska undersöka om taket har slagit sig eller spruckit.
Spikningen
På de äldsta taken undvek man att spika då det var mycket dyrt att köpa handsmidd spik. Istället hade man en nockstock med ett hugget spår som man sköt in brädorna ifrån nock och därefter naglade man fast brädorna i nederkant med dymlingar.
Senare spikades brädorna på tvärbalkar så att takkonstruktionen fick naturlig luftning. Brädorna spikas inte ihop tillsammans utan var för sig. Men det viktigaste i konstruktionen är att spika så att bräderna spänner hårt mot varandra. Att spänna ihop brädorna är helt väsentligt för att överlappningen mellan ska bli riktigt tät. Men taket har återigen kommit i ropet och organisationen Svenskt trä har gett ut moderna råd för hur man bygger faltak idag. Ofta föreslås att man bygger ett undertak av råspont som sedan får pappbeklädnad och läkt som sedan brädorna spikas i.
Skötselråd
Ägaren till ett faltak ska årligen titta över skarvarna mellan brädorna så att det är tätt mellan dem. Undersök även om ev. kvistar håller på att lossna. Fördelen med taktypen är att man enkelt kan byta ut brädor utan att behöva byta hela taket. Det gör att underhållsarbeten av ett faltak är enkelt och billigt.
Själv hade jag förmånen att få bygga ett faltak nyligen och jag valde den gotländska modellen med synliga spår, som var ett sätt för mig att testa konstruktionen samtidigt som jag byggde ett skiftesverk efter medeltida modell. Vad ett skiftesverk är, kan jag återkomma till i en kommande krönika.
